Nu kan han det! Cowboy hoppar gladeligen upp på min arm varje morgon...det är nog rätt tråkig att vara tupp under vintern. Han och hönsen sitter där i sitt hus och bara väntar att dagarna går (känns det som..).

Då är Cowboy rätt so motiverad att lära sig trick...det här är nog hans biljett till nästa "Hästfolkets totem"-uppsättning.  Han får vara då hövdingens "örn".. ;-))

   Ari (stolt tupptränare ;-))

Lite sent ute men vi fick till föräldrarnas julklapp innan julen tog slut. ;-) Varsågod, titta först på originalen som vi tycker så mycket om:

och sedan får ni titta en gång till på precis samma video. ;-)

Jana

Teaterladan i vintervila...nästan..i alla fall utan publiktrafik de närmaste månaderna ;-). Sigurd har tagit en hel del fina kort på vintervilande gården..

När det blåser snöflingor från sidan är det väldigt skönt att ha lilla ladan till förfogande för träning. Våra hundar (och nuförtiden även hästarna) har ju gott om päls på benen...icke bra just nu..det klumpar sig och efter en kvarts vistelse i snön ser de ut som julgranar med endast vita kulor..

Idag lekte vi alltså "burlekar" inomhus. Fast..det stämmer inte sa Jana..dina djur springer redan gladeligen in i buren för att sen bli belönat. ??? Vi övar därmed inte "burlekar" utan "koppla av och vänta", vad det nu må heta på klickersk.

Det känns som om tiden är inne att även Abbe har möjligheten att förstå innebörden av detta..Vi har ju redan försökt en massa sk..*t för att han ska lära sig detta (och jag är ledsen för det..). Om nån vecka fyller Abbe 5 år och nu verkar han har mognat...

Alltså det som tidigare inte funkade - skäller du blir du blöt eller nåt annat otrevligt (och naturligtvis massvis med godis när han slumpvis inte skällde) verkar nu bli uppfattat.

Jana har övat med Abbe "godismachinen"..dvs att hon inställer avståndet till buren och därmed godisgivandet efter hur han uppför sig. Det har han tidigare inte fattat..

Jag har samtidigt börjat med konskvenser för alltför dåligt uppförande (dvs jag borstar Abbe när han skäller för att han VILL någonting). Borsten är tämligen opopulärt hos mina långhåriga..

I alla fall ser det ut som om bägge hundar är på rätt väg..de kan nu även sitta lugnt i buren när kompisen har jätteskoj med mig bredvid.

Vi håller tummarna att det fortsåtta så här ;-)) för då får alla vara med i nästa uppsättning..

Lådan (eller också vagnen) kan han redan ;-)

Vanda sitter vid bordet...

RRRRRUDOLF!!!

och en videosnudd till (hon är ju bara för härlig, Bodil!)

Griiis! Griiis! Griiis!! Duktig flicka! Tjuroxe! Rut! Rut!

Så..då var alla föreställningar avklarade för det här året..pust! Vi har lite jullov och fortsätter den 2: januari i Värmlands museet.

Jag har funderat lite mer kring Björk!s beteenden på scen..jag har en vag känsla att hennes problem hänger ihop med att hon inte är van att vänta. Hon har aldrig varit uppstallad i box längre än nån timme (och även det förekom väldigt sällan i hennes liv, kanske 10 gånger sammanlagt). Björk! är en livlig häst som älskar att stå i centrum. Hon är dessutom rätt mån om sin flock och har nog därför svårt att vara instängt alldeles själv utan sysselsättning. Jag hade inte tänkt på det..både Hamar och Socki som var med i sommarteatern står ju snällt i timmar och väntar på sina uppträdanden...

Under träningspassen står Björk! också i sin box bakom scenen men då är förhållandet agera-vänta precis tvärtom. Kort väntetid-lång träningspass.

Om Björk! ska vara med nån mer gång måste hon antingen träna tålamod eller så får hon vara på scen jämnt och ute i sin hage med kompisarna när hon inte är det..

Burlekar alltså..kanske...som jag varken tycker att det är kul att leka eller har nån vidare kunskap om..:-((

Då är det kanske inte förvånansvärt att mina hundar har precis samma problem. Det är roligt att ha med de på scen, men de första fem minuterna är de uppspelda och Abbe skäller och det händer alldeles för lite för de..

De kan inte heller sitta i sina burar utan att föra oväsen. Det gör själva agerandet inte bättre för då orkar de inte att hålla fokus när de ÄNTLIGEN får komma ur buren.

Under sommaren löste vi problemet delvis med att våra otåliga djur fick vara på scen under hela programmet. Då är de snälla och roliga och visar upp sig..

Ja..vi får nog anpassa våra program ännu mer efter de enskildas förutsättningar. ;-)

Det är nog inte så konstigt att man ser sällan andra uppträda själv med fler olika djur, oftast har de ju medhjälpare då.

Undrar hur det ska gå med tuppen sen? Vad kommer han att göra under väntetiden? Kommer han att gala jämnt? Eller börjar han att plocka av sig fjädrarna?

Vi får se..våra djur verkar ha det alldeles för bra...vi är ju hemma jämnt, så att inte nån hund behöver vara ensam och hästarna och hönsen lever i sina flockar (jag tycker nämligen lite synd om alla dessa hästar som inte får uppleva flocklivet). Jag kanske ska börja tänka om...

Ari

Björk! har fått jobb i teatern..hon fick hoppa in för Svana det här året. Vi har lagt om en del scener (det är mycket roligare att spela nisse nu) och plötsligen står jag där och ska uppträda med 3 djur..

Både Abbe och Vanda är ju med i Da´n före da´n (de dukar bordet och dansar och sånt) och nu även Björk!.

Hon spelar väldigt bra och springer och lekar med mig, lägger sig och drar slädet. En perfekt häst till rollen, trodde jag..tills första gången vi spelade med publik. Då blev gamle (ja, det är hon väl nu..se bara vita pannan på bilden) hästen nervös.

Det har hon blivit även på tävlingar, men då gjorde det inte så mycket..vi skulle ju bara springa och visa gångarter och dessutom hade jag tyglar och makten (kändes i alla fall så ;-)).

Ja, där stod vi på genrepet..eller snarare sagt svischade vi runt och kunde inte koncentrera oss längre. Allt var så spännande!

Björk sprang alltså hittenochditten, jag satt ovanpå och hade ingenting att säga till. Det är svårt att acceptera (jag är ingen bra följare)..dessutom ville hon naturligtvis inte lägga sig under såna förhållanden.

Så är det alltså just nu: perfekta träningspass utan publik (Björk! fattar till och med skolorna utan handsignaler), hon tränger sig tätt intill mig när jag står på pallen, så att jag ska kunna sitta upp och lägger sig när jag pekar på höger framben.

Med publik springer hon runt, nosar på allt och alla och vägrar att lämna scenen

(annars springer hon in och ut i full fart) och jag är tvungen att improvisera.

Jag vet att hon komma vänja sig..och att det enda jag kan göra är att uppträda med en gammal häst som beter sig som en ettåring.

Jag hoppas bara att publiken har lika mycket överseendet ;-)).

Så här skulle det alltså se ut:

Här har hon hittat på nåt nytt och härmade mig när jag klev på pallen..

men strax efteråt var vi tillbaka till vanlig uppsittning:

sen backar hon runt  pallen (det är också hennes uppfinning):

och så upp på henne och rida piruetter..

Ari

Faktum: Hunden tycker att Granngården i Karlstad är det bästa stället i hela världen. Kan knappast behärska sig när man svänger in på parkeringen där. Drar sedan som en galning in i affären.

Hund på väg i in affären, bilden suddig pga för hög hastighet:

Hypotes: Även om någon sprängde bort hela trädgårdsavdelningen så skulle den skotträdda hunden inte bry sig. Huvudsaken är att hundavdelningen och personalen är kvar.

Fråga: Vad är så kul med Granngården?

Svar 1: Godisavdelningen. Här ligger världens godaste godsaker öppna för alla att beskåda och belukta. Man får alltid välja ut en bit som man sedan får äta i bilen.

Svar 2: Personalen. De är alltid glada att se en, kliar en och dessutom får man godis i kassan. Man kan sitta vid kassan och vänta lugnt men när någon snäll tjej eller kille kommer för att scanna in varor måste man bara hoppa upp på disken. Det uppskattas av personalen dock inte av hundens ägare. Hunden får godis på disken och har skitkul.

Teori: Om man skapar en liknande stämning på torget som på Granngården skulle hunden älska att vara på stan igen.

Steg 1: Köpa vald godbit på Granngården (den här gången bestämde hunden sig för en grisknorr) men leverera den INTE i bilen. Åk istället in i stan, dansa och klicka hunden fram till torget och ge honom grisknorren där:

Steg 2: Skulle vara att be passanterna ge honom godbitar, sådant som han aldrig får av mig – typ levergodis, medan han hoppar upp på dem. Tyvärr är hunden av rasen Nordeuropeisk piraya (Serrasalmus skandinavikus) som skulle ta av passantens hand i en millisekund. Man borde kanske ta med egna försökspassanter.

Facit: Idag tyckte hunden det var helt okej på torget. Vägen dit och tillbaka var lite farlig men inte för skrämmande. Vi jobbar vidare...

Jana

PS: Vilken hund försöket handlar om kan ni lätt klura ut om jag tillägger att det första han valde på Granngården – medan en snäll tjej erbjöd honom oxorönsmulor – var tjejens apelsin som hon hade i andra handen. Är han hjärntvättad, lilla frukthunden??