... men tävling. Här kommer en bild från igår då Ari tävlade med Vanda i Filipstad. På bilden, som jag har tagit med min telefon, ser de jätteproffsiga ut. Kanske att någon som har tagit mindre suddiga kort med sin kamera kan lägga ut en bild där det syns att hon faktiskt sitter på en gammal damcykel. ;-) Matte gjorde därför en mindre proffsig intryck, men vilken racerbriard. Vanda fattade direkt vad det handlade om (även om hon för första gången var utan dragkompis, PONen fick stanna hemma) och sprang iväg som världens draghund. Idag behövdes det redan starthjälp som höll i henne, precis som alla andra. Kul!

Jana

... kommer från hundvärlden, innan jag ens har hunnit att presentera oss. ;-) Presentationen kommer någon annan gång...

Just nu sittar jag här och bloggar för att hunden ska få en paus. Vi har börjat träna freestyle (en vecka inför tävlingen) och försöker sätter ihop två nya program. Vi tränar alltså nya trick och försöker få de gamla under stimuluskontroll medan jag med ena ögat håller koll på live-resultaten från agility-VM i Hamar.

Hathil har nästan fattad att han ska a) vinka först när jag vinkar och b) sluta skälla medan han vinkar (ett teaterfel, jag anade inte att vi skulle behöva vinkandet alldeles strax efter teatern, annars hade jag aldrig lagt på "Orcher! Orcher!"-skallet). Vi är nästan framme med all utsläckning nu, åtminstone i precis denna sammanhang. Idag i alla fall.

Sedan tränade vi lite andra saker som vi kommer att använda. Nu är vi tillbaka till stimuluskontrollen igen. Denna gång ska han lägga en tass mot mitt ben bakifrån. Egentligen vinkar han igen, men nu är det en ny situation. Han slå alltså till med tassen jämt, så ofta och så mycket han bara orkar. Problemet är att det är svårt att nonchalera beteendet när en välmusklade 30kg-hund försöker riva upp mitt lår om och om igen. Efter bara några minuter kom jag på att det skulle vara lättare med utrustning så jag skaffade en badhandduk som jag knöt fast runt benet. Den åkte ner första gången klona kom i närheten. Dessutom räckte det inte till, det blev blåmärken ändå. Nu kör jag med ett väl åtdraget snöre runt handduken som sitter runt en större bit liggunderlag. Verkar gå bra.

Vem hade trodd att freestyle skulle likna skydds så mycket? ;-)

Nu ska vi träna vidare innan mitt ben dör, snöret sitter verkligen hård åt.

Jana

Hej alla!

Här finns den nya bloggen. Lösenordet är det gamla vanliga, det är alltså fritt fram att skriva så många inlägg ni på gården vill. Vad sägs om att börja med en liten presentation av er och era djur, bloggens "aktörer" (svårt att komma ifrån teatern).

För alla utanför gården är det fritt fram att kommentera så mycket ni vill.

Jana

PS: Jag börjar med en liten bild på Ida, Johanna, Forkur och Grani, bara så att alla vet vad vi brukar hålla på med. ;-)