Jag måste bara konstatera att jag aldrig, eller sällan får det jag vill ha! Jag menar i träningen..och ju mer jag VILL att häst eller hund SKA göra si eller så deto större är sannolikheten att just det önskade beteende icke mer visas de närmaste veckorna, känns det som! Det brukar först bli bra om jag sluta forcera det..och så får jag ofta andra trevliga biverkningar ioförsig..i efterhand är jag sällan missnöjd ändå.

Tex Vandas träning. Det jag försökte bli av med var hennes avstickare till skogs varje morgon. Det här har jag fått (efter att jag hade slutat irritera mig på att hon inte självmant höll sig i närheten): Hon har blivit en höjdare på inkallning. På "Vanda, kom!" vänder hon bums och kommer i herrans fart tillbaka. Bra, ioförsig, men jag vill inte hela tiden bara ropa efter henne (om jag inte gör det försvinner hon troligtvis fortfarande). Därför satte jag henne i koppel och efter bara 4 dagar fungerar även detta utmärkt (och hon har verkligen varit duktig på att dra i kopplet!). Dessutom har hon blivit mycket mer intresserad i att leka med mig, även i skogen. Men, som sagt, målet var att Vanda ska hålla sig i närheten på morgnarna och det gör hon fortfarande inte alla gånger. Det kommer säkert att ordna sig på sikt, men det roliga är att jag just nu inte längre tycker att det är så viktigt. Det funkar jo med koppel också...

Förra gången jag hade försökt att träna hundarna så att de skulle sluta dra i kopplet hade jag fått 2 draghundar i stället. Riktiga draghundar, som lyder för det mesta, kan "höger-, vänster- och halt-kommandon..och drar för fullt så fort de får dragselen på sig. Så kan det gå!

Jag vet inte riktigt om andra har samma "bekymmer", att aldrig riktigt veta vad träningen ledar till. Så fort det roliga ordet "målmedveten" dyker upp brukar vår träning tar en annan vändning. Att träna målmedvetet innebär för mig oftast att jag vill se snabba resultat och då lägger jag ribban gärna för högt. Får jag inte snabba resultat försöker jag oftast att kringgå problemet. Det är kanske förklaringen för min vimsiga träning. Jag tycker för det mesta att det är kul ändå, fast mycket spännande!

ivrig Ari

 

ari

17 januari 2008 07:49

Dieses Geschreibsel handelt davon, wie mein Training häufig abläuft. Ich versuche den Tieren "x" beizubringen und bin ganz schön sauer wenn das nicht DIREKT klappt. Meistens bekomme ich dann aber "y" stattdessen und das ist ja auch was wert. Vanda sollte z.B morgens nicht immer so weit in den Wald abhauen (davon handelte "Vanda, kom!"). Gelernt hat sie nicht etwa nicht abzuhauen, sondern wirklich zackig zurückzukommen wenn ich sie rufe. Das ist schön,ich will aber nicht die ganze Zeit rufen. Deshalb habe ich sie streckenweise an die Leine genommen, auf die Gefahr hin dass das Ganze in NichtanderLeineziehen-Training ausartet. Ist es aber nicht :-)) sondern Vanda hat relativ schnell kapiert und geht jetzt so, dass ich immer eine schlappe Leine rumtrage. Auch schön! Dann haben wir auch noch geübt im Wald zu spielen, was in Vandas Augen nicht "richtig" ist. Spielen tut man nur zu Hause! Und auch das ist besser geworden..Vanda hat also 3 Fähigkeiten absolut verbessert, ABER: abhauen würde sie immer noch! Ich glaube schon, dass sie sich mit der Zeit immer mehr auf mich konzentrieren wird, man kann das nur nicht herbeizwingen. Es stört mich gerade auch nicht mehr, so wies jetzt ist gehts ja auch und macht allen Spass!
ABER: abhauen würde sie immer noch.

 

catrin o härja

18 januari 2008 11:28

Hejsan,
Hittade inte ngn text på värmlandshoppet ;)
Maila mig gärna den
catrin74@gmail.com
Ha de gott
Catrin

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Även om det inte märks ute så är det äntligen jul, känns väl mer som påsk eller midsommar. Moril har haft kul med sin lilla kalender och det märks tydliga skillnader på honom. När han tidigare har börjat smågråta när vi körde runt i stan – stan...

Sista gången vi är ute och tittar på barn i den här kalendern. Men inte sista gången för alltid. Moril har fått nya kompisar som kan tänka sig träffa honom igen och så hoppas vi att vi lär känna massvis med nya vänner i januari när brukshundklubbens ...

Hade egentligen tänkt mig en skola idag men hann inte riktigt med detta eftersom brukshundklubbens projekt kring flyktingintegration hade beviljats de ansökta pengarna. Så istället för att träna Picarden med barnen blev det lite info här och var och ...

Vi hade satsat på skolans lunchrast för att kunna titta på barn idag. Men när vi skulle iväg fick jag inse att stegen fortfarande fanns i bilen och att jag först måste plocka ut allt för att sedan sätta in hundgallret igen. Missade därför rasten med ...

      Än en gång var det fler barnmöten för matte än för hunden. Men det var sista gången i år, imorgon är det hundträning som gäller igen. Jag antar att det är lika lätt idag för er som det var för hunden så jag får hitta på något elakt ställe...