Igår fortsatte vi alltså..Först satte vi inne en stund och småpratade och planerade (jag måste verkligen bli bättre på att hålla mig mera i bakgrunden, grrr), sen gick vi ut, skrattandes och glad, för nu ska det lekas med hästarna. Och där var de, de andra..de som inte har följt med på vägen till ett bättre samspel med hästen. Tysta är de, med lite sambitna miner, de är så mån om att deras djur uppför sig rätt och inte gör fel..Vilken skillnad, man känner sig fortfarande som en alien bland hästfolk i Värmland. Ibland händer det och jag rider i paddocken, då utspelar sig samma scen: jag på Hamar..en Hamar som föreslår lite nya krusiduller (och då hojtar jag och skrattar och är allmän lycklig att han inte längre är passiv och bara väntar på hjälpar) och runt omkring oss tre andra ryttare, knäpptysta, som övar, övar, övar. Har de kul? Att deras hästar saknar klickerglädjen, det ser jag..de hade jo lärt sig detta förra året. Men nu jobbas det igen, slut på hästglädje, semestern är över..

Ibland är det svårt att titta på och hålla tyst, de är jo ändå mina gamla elever, som egentligen vill ha råd och tipps. Synd, att det har blivit två läger här på gården (jag hade varit så stolt över att alla höll på med samma sak i alla år, utan krav och prestationsångest).

Därför är jag särskilt glad över alla positiva kommentarer här på nätet. Mycket Tack till Ann-Louise och Maria Y för uppmuntran och inspiration jag får när jag läser era bloggar!

Och slutäntligen: våra hästar var helt fantastiska igår kväll.Särskilt om man har i åtanken att även islandshästar kan vara lättskrämda och nervösa från början! Då är det extrakul att se Johanna liggandes på Mysla (att hon vågar!) och Eva, som håller på att utbilda Jonakur till värsta cutting-hästen (han förföljar och försöker fånga henne, och han är snabb!, i själva försöket att hitta ingången till "fotgåendet"). Vi MÅSTE bara filma det! Jana har lärt Isolfur "fot" på nolltid, de är så sansade och ordentliga, det kommer ge utdelning på sikt (;-))och jag har skapat ännu en "rygga-rygga-varelse" i mitt försök att först lära Randalinn att avstår ifrån maten (efterklok Abbe-lärare ;-)) innan vi gör upphetsande "fot"-övningar. Ett extra-plus: alla, hingstar som ston stod snällt uppbundet och väntade på sin tur. Även Jonakur, nu 4 år gammal och riktig "gangsta-kille", dvs hingst (de unga hingstar är jo bara tvungna att visa upp sig för tjejerna!).

Vi har så kul, juhuu!