Sen ett par dagar tillbaka har häst"träningen" börjat på nytt. Det är nämligen så att vi har fått en nyfiken praktikant..en sån, som funderar och frågar. Det är ganska kul, att titta på hur någon börjar med klickern. Spännande och lärorik för mig också. Petra har i alla fall lekt lite med Sofia, Dimmalimm och Trölli. Jag har försökt att vara lite smartare den här gången och bad henne att lära varje häst bara EN sak. Sofia ska stå stilla (4 fötter i backen, huvud rakt fram), Dimmalimm ska lära sig att gå fot och klickernybörjare Trölli fick en nostarget. I nuläget har Petra övat 3 gånger med Sofia och Dimmalimm och en gång med Trölli. Gissa, hur förvånad hon blev, när alla tre klarade övningarna redan idag. Klart, det finns inte kommandon till det än, men hästarna är nog redo för det redan nu. Eller vad sägs om en Sofia som absolut inte mer ville lämna det stället i paddocken, där hon hade "stått stilla". Jag fick verkligen slita i henne för att få henne därifrån ;-)) och då behöver man veta, att Sofia som gamle ridskolhäst inte tycker bra om paddocken! Dimmalimm var jätteduktig och till och med travade bredvid Petra. Och så gamle Trölli, nästan 30 år, klickad idag för första gången! Det tog honom två röda sekunder att lista ut uppgiften. Jag fick tänka tre gånger till om han verkligen aldrig hade gjort det så professionellt han gick till väges. Snacka om att lära gamla hundar att sitta!

Det bästa med den här sortens träningen är att den sprider så mycket glädje! Hästarna glada, Petra lycklig och jag happy, happy! Därför har jag lite svårt för att kallas det hela för träning, det är jo "bara" underhållning för alla inblandade...