Just nu är det fullt ös på Mimulus och det betyder oftast ingen lunch och jobb sent på kvällen. Affärsresan har gått mycket bra, tycker Eva och jag, och ibland är man helt enkelt tvungen att slänga in en kartong med reklammaterial i sitt rum för att sticka till nästa uppgift. Så även igår när jag skulle tömma bilen lite snabbt  eftersom den som skulle till verkstaden (underkänd på bilprovningen, dumma Kangoo) och ställde in två kartonger - en med broschyrer och en med våra nya Mimulusklicker - in i mitt rumm. När jag kom tillbaka 20 minuter senare väntade den här bilden på mig:

Min självständiga klickerhund hade packat upp kartongen med klickrarna och fördelad dem lite runt omkring sig. Min första tanke var att han var efter den blåa isoleringstejpen som Eva hade lagt i kartongen (klickerhunden är en plastfetischist som älskar att äta upp ballonger och gummivantar) men idag hittade jag rullen nergrävd i kartongen. Så den enda förklaringen är att klickerhunden hade tråkigt och packade upp klicker så att det äntligen skulle hända något roligt. Klickerhunden hade då varit ensamt hemma i två dagar. Vilken tur  att han ska spela draken på barnmässan nu i fyra dagar framöver och sedan ska vi nog försöka komma ihåg hur det gick till i Annie så att hundstackarn äntligen  får något att göra.

Jana