Jag fick inse att inte alla hästar hade varit med på teatern förra året. De spelar så bra att man glömmer bort att de inte är vana. Allt funkar ju perfekt i dagsljus utan strålkastare, blixtljus, elddemonstrationer eller publik (;-)).

Kvällsträning har vi redan haft en gång med belysning och det gick rätt bra. Lille Maus är ju en rätt försiktig häst, väldigt mån om att inte sätta fötterna nånstans där man inte är bergis på att det är fast mark. Sokki har lite problem när man slänger runt eld, det brusar och susar för mycket och gamle Trölli är lite oberäkelig i mina ögon. Han har bestämt det mesta i sitt liv själv (nej, du ska inte duscha mig..nej, jag vill inte ha flugmedel-spray..det här diket är för djupt..osv, lite som en åsna;-).

Nu, ett par dagar före premiären tänkte vi börja miljöträningen. Lite sent kan man tro..

Vi band alltså upp dessa tre hästar (begränsade valmöjligheten) och började först gå runt med en fackla och sen snurra den. Klart, att hästarna blev lite stressade, men för det fallet hade vi förberedd müsli-foder åt dem. En fackla brinner i typ två minuter, längre tog det inte för hästarna att lugna sig. Eldrepet som vi tog fram direkt därefter ger större lagor och brinner ungefär lika länge. Hästarna lugnade sig lika snabbt. Halvtimmes paus, sen upprepade vi proceduren med eldrepet. I det här läget betydde brusande eld redan mat. På kvällen kunde de redan stå still på sina platser i paddocken medan vi spelade oss genom hela eldshowen. Även den här gången med mat till hästarna. Färdig! :-))

Klart, för att verkligen inte bry sig, även om elden finns bakom de och oavsett vad vi gör tar det lite längre tid att vänja sig. Men det hästarna kan nu räcker till årets föreställning. Jag hade planerat fem dagar för att träna de...

Gamle Trölli brydde sig förresten inte alls om elden, han verkar bara tycka att det är intressant. Han undrade mest varför han fick mat..han hade ju inte gjort någonting?? (Han är i det här läget en sann klickerhäst, som älskar att vara till lags..även om han inte är snabbaste hästen, är han säkert snabbaste 29-åringen). Förra året hade Trölli inte velat vara med på voltige under föreställningarna, det var för svårt att springa runt i nästan helmörker med lite stressade voltigörer..

Vi får se hur det går i kväll under genrepet, som sagt, jag vet aldrig riktigt var jag ha Trölli..men det räcker ju att Jonathan vet det ;-)

Ari