Idag tillkom det ett nytt medlem i Mimulusfamiljen och jag tänkte passa på förklara varför vi egentligen heter Mimulus.

På latinska heter skådespelare "mimus" (så här långt var de flesta av er med) och Mimulus är diminutivformen, betyder alltså "liten skådespelare". I gamla Rom var detta roliga rollen, den som skulle få folk att skratta i annars högst dramatiska föreställningar. Ett relativt enkelt sätt att få folk att skratta är att använda sig av olika redskap och göra trick med dem, exempelvis jonglera, vilket de roliga romerska mimulusar gjorde flitigt. Hela det här upplägget föreföll aningen bekant när vi letade ett nytt namn och vi tyckte att Mimulus skulle kunna passa oss.

Den gamla romerska Mimulusen är alltså en tidig variant av de medeltida gycklarna och det är nog därför att det botaniska namnet för Gyckelblomman blev just Mimulus. Gyckelblommor är roliga växter som tydligen inte har något emot att göra narr av sig?!? De har i alla fall oftast roliga prickar och kan nästan se ut lite hur som helst. ;-)

Den nya Mimulusen reste hit med tåg och buss från Skåne där Johanna har börjat läsa till trädgårdsingenjör. Hon slapp till och med gräva upp vår kamrat mitt i natten (som vi inte tvekade be henne att göra) utan fick den i en liten kruka när hon frågade snällt och sa att hon skulle ha den till en teater som heter Mimulus. Här är den alltså:

Tack Johanna och alla snälla människor i Skåne! En Mimulus-hybrid, dvs en blandras, vilket glädjer Hathil. ;-) Än så länge står den i ett fönster som inte är riktigt färdig än men jag hoppas att den kommer att trivas bra i nya cafeet. Jag hade fått en Mimulus av Lena förra hösten som tyvärr inte alls trivdes i mitt rum. Men cafeet är ett mycket bättre rum (otroligt mycket bättre) så det kommer säkert att gå bra den här gången.

Heja Mimulus!

Jana